- Vad firas
- Aftonen före Valborgs dag, firad med eldar.
- Varför
- Eldarna är äldre än helgonet och hörde till vårens och boskapens skydd mot rovdjur och trolldom. Kyrkan lade abbedissan Walburgas dag ovanpå ett firande som redan fanns.
- Status idag
- Aldrig allmän helgdag; ett av Sveriges livskraftigaste folkfiranden.
april 2026
maj 2026
- Vad firas
- Den heliga Walburga, engelsk abbedissa verksam i Tyskland på 700-talet.
- Varför
- Dagen var i bondesamhället en av årets viktigaste brytpunkter: fardag, då tjänstefolk bytte plats, och gräns för många avtal. Att första maj senare blev arbetarrörelsens dag är en helt annan historia som lagts ovanpå.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad som helgdag 1772; åter allmän helgdag från 1939, men då som första maj.
- Vad firas
- Vandringen med Kristus och Hjälparen som ska komma.
- Varför
- Cantate Domino canticum novum — sjung till Herren en ny sång. Söndagen har blivit kyrkomusikens egen dag.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Minnet av att det sanna korset återfanns i Jerusalem av kejsarinnan Helena.
- Varför
- En av årets två korsmässor. Dagen var vårbrukets märkesdag — nu skulle vårsådden vara igång och boskapen ute.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen.
- Vad firas
- Bönen. Bed, så skall ni få.
- Varför
- Rogate betyder bed. Dagarna efter söndagen kallades gångdagarna, då man gick i procession genom åkrarna och bad om god skörd — ett bruk som levde kvar långt in i den lutherska tiden.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Kristus upptas till himlen fyrtio dagar efter uppståndelsen.
- Varför
- Fyrtio dagar efter påsk enligt Apostlagärningarna, vilket alltid gör dagen till en torsdag. I folkmun kallad Kristi flygare. Gökotta på morgonen hör till dagen.
- Status idag
- Allmän helgdag — den enda kvarvarande vardagshelgen i maj.
- Vad firas
- Väntan på Hjälparen mellan himmelsfärd och pingst.
- Varför
- Exaudi Domine vocem meam — hör, Herre, min röst. Söndagen ligger i ett mellanrum: Kristus har lämnat, Anden har ännu inte kommit.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Erik den helige, Sveriges skyddshelgon, enligt traditionen dödad i Uppsala 1160.
- Varför
- Den svenska nationalhelgondagen. Erikskulten hade sitt centrum i Uppsala, och relikskrinet bars i procession genom staden denna dag. Erik finns i Stockholms stadsvapen.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Föll bort som helgdag vid reformationen; skrinet bärs numera i procession vid enstaka tillfällen.
- Vad firas
- Den heliga Andens utgjutande och kyrkans födelse.
- Varför
- Pentecoste betyder femtionde — femtio dagar efter påsk. Dagen sammanföll med den judiska veckohögtiden, då Jerusalem var fullt av tillresta, vilket är själva poängen med berättelsen om tungomålen.
- Status idag
- Allmän helgdag (infaller alltid på söndag).
- Vad firas
- Pingsthelgens andra dag.
- Varför
- Liksom annandagarna i jul och påsk en rest av en hel helig vecka.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag från och med 2005, då den byttes mot nationaldagen den 6 juni.
- Status idag
- Avskaffad 2005 — den senaste svenska helgdagsförändringen.
- Vad firas
- Pingsthelgens tredje dag.
- Varför
- Rest av pingstoktaven, parallell till tredjedag jul och tredjedag påsk.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772.
- Vad firas
- Treenigheten — Fadern, Sonen och Anden.
- Varför
- Efter att kyrkoåret gått igenom hela frälsningshistorien sammanfattas den här i läran om Gud själv. Från denna dag räknas resten av kyrkoåret, ända till domssöndagen. I Sverige är dagen också missionsdagen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken; räknepunkt för höstens söndagar.
juni 2026
- Vad firas
- Nattvardens sakrament, firat med processioner där hostian bars genom staden.
- Varför
- En av medeltidens mest praktfulla fester, firad på torsdagen efter Heliga trefaldighets dag — sextio dagar efter påsk. Torsdagen är ett eko av skärtorsdagen, men utan passionens tyngd.
- Avskaffad
- Föll bort vid reformationen. Processionerna med hostian stred mot den lutherska nattvardssynen och upphörde i Sverige under 1500-talet.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen; firas alltjämt i katolska länder.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Aftonen före midsommardagen, med majstång, blomsterkransar och sju sorters blommor under kudden.
- Varför
- Johannesaftonens eldar och örter är delvis förkristna. Att firandet ligger på aftonen följer samma kyrkodygn som julafton. Fredagsdatumet är fastställt 1953.
- Status idag
- Formellt inte allmän helgdag, men i praktiken likställd med söndag.
- Vad firas
- Johannes Döparens dag i sin rörliga svenska form.
- Varför
- Fram till 1953 firades dagen fast den 24 juni. Reformen flyttade den till lördagen i fönstret 20–26 juni, vilket är anledningen till att svensk midsommar aldrig infaller på en vardag.
- Status idag
- Allmän helgdag sedan 1953, alltid lördag.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Johannes Döparens födelse — den siste profeten före Kristus.
- Varför
- Sex månader före juldagen, eftersom Lukas säger att Elisabet var i sjätte månaden vid bebådelsen. Att dagen hamnar vid sommarsolståndet är en teologisk poäng i sig: han skall växa till, jag skall bli mindre.
- Avskaffad
- Midsommardagen förlades till närmaste lördag genom lag 1952:48, i kraft 1953. Den fasta dagen den 24 juni upphörde därmed som helgdag.
- Status idag
- Ersatt av den rörliga midsommardagen 1953.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Apostlarna Petrus och Paulus, båda martyrer i Rom.
- Varför
- En av bondeårets stora märkesdagar och slåtterns startpunkt i stora delar av landet. Persmässoslåtter var ett begrepp: nu skulle lien igång.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772.
juli 2026
- Vad firas
- Marias besök hos sin släkting Elisabet, då Marias lovsång Magnificat sjungs.
- Varför
- Dagen ligger strax efter Johannes Döparens födelse eftersom mötet gäller just de två väntande mödrarna. Kallades även Vårfrudagen om sommaren.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772; kvar i evangelieboken på söndag.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Den heliga Margareta av Antiokia, barnaföderskornas skyddshelgon.
- Varför
- I Sverige en regndag i märkesdagsläran: regnar det på Margareta blir det vått i sju veckor. Höbärgningen hängde på vädret just nu.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen.
- Vad firas
- Maria Magdalena, den första som mötte den uppståndne.
- Varför
- Kallad apostlarnas apostel eftersom hon sändes att berätta för lärjungarna. Bilden av henne som synderska bygger på en sammanblandning av flera kvinnor i evangelierna som fick fäste på 500-talet.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen; kvar i evangelieboken på söndag.
- Vad firas
- Aposteln Jakob den äldre, vars grav i Santiago de Compostela blev medeltidens största pilgrimsmål.
- Varför
- Musselskalet är hans tecken och pilgrimsmärke. I Sverige en skördemärkesdag: Jakob öppnar rian, nu började man tröska.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Olav den helige, norsk kung som stupade vid Stiklestad 1030.
- Varför
- Nordens mest spridda helgon, med kyrkor och källor uppkallade efter sig i hela Skandinavien. Olsmässan var en stor marknadsdag och en gräns i höbärgningen. Nidarosdomen restes över hans grav.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Föll bort vid reformationen; firas alltjämt i Norge som Olsok.
augusti 2026
- Vad firas
- Petrus befrielse ur fängelset, då ängeln lossar hans bojor.
- Varför
- Kallas på engelska Lammas, av loaf-mass — dagen då bröd bakat av årets första säd bars till kyrkan. Skördeårets första tacksägelse.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Diakonen Laurentius, martyr i Rom 258, enligt legenden halstrad över eld.
- Varför
- Halstret är hans tecken. Larsmässan var skördens stora märkesdag — Lars slår upp rovan — och en av årets viktigaste marknadsdagar. Perseiderna i augusti kallades Larstårar.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen; namnet lever kvar i ortnamn och marknader.
- Vad firas
- Marias upptagande till himlen.
- Varför
- Medeltidens största Mariafest och kallad Vårfrudagen om hösten. Örter plockade denna dag ansågs ha särskild läkekraft, ett bruk som kyrkan tog upp i örtvigningen.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen; alltjämt stor helgdag i katolska länder.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Aposteln Bartolomeus, enligt legenden flådd levande.
- Varför
- Avbildas med sin egen hud över armen — Michelangelo satte in honom så i Yttersta domen. I Sverige en höstmärkesdag då man ansåg att sommaren var slut.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
september 2026
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Jungfru Marias födelse.
- Varför
- Nio månader efter Marias obefläckade avlelse den 8 december. Ännu en Vårfrudag i den täta raden av Mariafester som medeltiden byggde upp.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Korsets upphöjelse, till minne av att korset återfördes till Jerusalem.
- Varför
- Årets andra korsmässa och skördens gräns: nu skulle säden vara inne och boskapen tas hem från skogen. Korsmässorna delade betesåret i två.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Evangelisten Matteus, tullindrivaren som kallades från sitt bord.
- Varför
- Låg vid höstdagjämningen och blev därför en tröskningens och räkenskapernas dag — passande för en före detta tullman.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Den helige Mikael, ärkeängeln som besegrar draken och väger själarna på domens dag.
- Varför
- Bondeårets stora avslutning: skörden var bärgad, tjänstefolk fick lön och flyttade, arrenden och skatter förföll, och höstmarknaderna hölls. Mickelsmässan var i praktiken det gamla årets bokslut, och därför är den ännu en självklar tidsgräns i äldre avtal och räkenskaper.
- Avskaffad
- Flyttades till närmaste söndag genom kungliga förordningen den 4 november 1772 och upphörde därmed som egen helgdag på veckodagen.
- Status idag
- Flyttad till söndag 1772; firas som Den helige Mikaels dag på söndagen.
oktober 2026
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Franciskus av Assisi, tiggarmunken som predikade för fåglarna.
- Varför
- Djurens dag har lagts på hans datum just på grund av legenderna om djuren. Franciskus grundade franciskanorden, som i Sverige kallades gråbröder.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Aldrig allmän helgdag i Sverige efter reformationen.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Evangelisten Lukas, enligt traditionen läkare och målare.
- Varför
- Läkarnas och konstnärernas skyddshelgon. I Sverige en slaktmärkesdag inför vintern.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Apostlarna Simon och Judas Taddeus.
- Varför
- Vinterns första dag i den gamla svenska kalendern, motsvarigheten till Tiburtius på våren. Nu skulle boskapen vara inne och vinterfodret räknat. Simonsmässan var också en vanlig fardag.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772; kvar som vinterns gräns i bondepraktikan.
- Vad firas
- Minnet av alla helgon och av de döda. Ljus tänds på gravarna.
- Varför
- Den rörliga lördagsversionen av Allhelgonadagen, skapad 1953 när fasta vardagshelger avskaffades. Dagen har sedan dess vuxit sig starkare än den fasta dagen någonsin var i Sverige.
- Status idag
- Allmän helgdag sedan 1953, alltid lördag.
november 2026
- Vad firas
- Alla helgon, kända som okända — de som inte fått en egen dag i kalendern.
- Varför
- En uppsamlingsfest: när helgonen blev fler än årets dagar behövdes en gemensam dag. Aftonen före, All Hallows Eve, är ursprunget till halloween.
- Avskaffad
- Flyttades till närmaste söndag genom kungliga förordningen den 4 november 1772 och upphörde därmed som egen helgdag på veckodagen.
- Status idag
- Flyttad till söndag 1772. Alla helgons dag på lördagen tillkom först 1953.
- Vad firas
- De dödas åminnelse. Namnen på dem som dött under året läses upp.
- Varför
- Den lutherska efterföljaren till Alla själars dag. Skärselden avvisades vid reformationen, men behovet av en dag för de döda fanns kvar och togs upp igen på söndagen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Minnet av alla döda, inte bara helgonen.
- Varför
- Instiftad i Cluny på 1000-talet som en dag att be för själarna i skärselden. Den lutherska kyrkan avvisade skärselden men behöll minnesdagen, och det är härifrån seden med ljus på gravarna kommer.
- Avskaffad
- Förlorade sin ställning vid reformationen eftersom förbönen för de döda avvisades. Minnesdagen togs senare upp igen i Svenska kyrkan och firas söndagen efter Alla helgons dag.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken som Söndagen efter alla helgons dag.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Martin av Tours, soldaten som delade sin mantel med en tiggare och sedan blev biskop.
- Varför
- Dagen inledde den fyrtio dagar långa julfastan, och därför slaktades och åts det ordentligt kvällen innan. Det är hela bakgrunden till den skånska mårtensgåsen: gåsen är fastlagsmat före en fasta som ingen längre håller. Legenden säger att Martin gömde sig bland gässen för att slippa bli biskop, och att de skvallrade.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen; mårtensafton firas alltjämt i Skåne.
- Vad firas
- Vaksamhet inför det som kommer. Liknelsen om de tio brudtärnorna.
- Varför
- Näst sista söndagen i kyrkoåret, med samma blick mot slutet som domssöndagen men med tonvikt på beredskapen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Kyrkoårets sista söndag. Kristi återkomst och den yttersta domen.
- Varför
- Året slutar där det började i advent: med väntan på den som ska komma. Kallas också Söndagen före domssöndagen på tyskt vis Ewigkeitssonntag, de dödas söndag.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken som kyrkoårets sista dag.
- Vad firas
- Påven Clemens I, enligt legenden dränkt med ett ankare om halsen.
- Varför
- Sjöfararnas helgon, med ankaret som tecken. I Sverige en vintermärkesdag: Klemens kastar is på sjön.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen.
- Vad firas
- Katarina av Alexandria, som enligt legenden skulle avrättas på ett taggförsett hjul som brast.
- Varför
- Hjulet är hennes tecken och har gett namn åt fyrverkeripjäsen catherine wheel. Hon var ett av medeltidens mest populära helgon och lärdomens skyddshelgon.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen.
- Vad firas
- Kyrkoårets första dag. Texten är Jesu intåg i Jerusalem — kungen som kommer ödmjuk, ridande på en åsna.
- Varför
- Adventstiden är en förberedelsetid inför julen, ursprungligen en fasta i likhet med fastan före påsk. Latinets adventus betyder ankomst.
- Status idag
- Aldrig allmän helgdag, men firas alltid på söndag.
- Vad firas
- Aposteln Andreas, Petrus bror och den förste kallade lärjungen.
- Varför
- Korsfäst på ett snedställt kors, som blivit Skottlands flagga. Dagen markerar kyrkoårets slut i praktiken, eftersom första advent alltid infaller närmast här.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772.
december 2026
- Vad firas
- Den heliga Barbara, instängd i ett torn av sin far.
- Varför
- Gruvarbetarnas och artilleristernas skyddshelgon, åkallad mot plötslig död. Barbrogrenar sattes i vatten denna dag för att blomma till jul.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen.
- Vad firas
- Guds rike är nära. Texten handlar om tidens tecken och Kristi återkomst.
- Varför
- Adventstiden ser åt två håll samtidigt: mot julen och mot den yttersta dagen. Andra advent bär den senare blicken.
- Status idag
- Aldrig allmän helgdag, men firas alltid på söndag.
- Vad firas
- Nikolaus av Myra, biskopen som i hemlighet gav gåvor till fattiga.
- Varför
- Ursprunget till jultomten hela vägen via nederländskans Sinterklaas till Santa Claus. I stora delar av Europa är det fortfarande den 6 december barnen får sina gåvor, inte på julafton.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen; lever vidare i tomtefiguren.
- Vad firas
- Lucia av Syrakusa, martyr som enligt legenden fick sina ögon utstuckna.
- Varför
- Namnet betyder ljus, och i den julianska kalendern låg dagen på vintersolståndet — årets längsta natt. Därav Lucianatten som en farlig natt då man vakade och åt. Den svenska lussebruden med krona av ljus är belagd först på 1700-talet och blev allmän först på 1900-talet.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen; ändå ett av Sveriges starkaste firanden.
- Vad firas
- Johannes Döparen, rösten som ropar i öknen och bereder väg.
- Varför
- Namnet Gaudete — gläd er — kommer av ingångsantifonen. Mitt i en fastetid var detta glädjens söndag, och den rosa liturgiska färgen hör hit.
- Status idag
- Aldrig allmän helgdag, men firas alltid på söndag.
- Vad firas
- Marie väntan. Bebådelsen och Marias lovsång står i centrum.
- Varför
- Rorate caeli desuper — drop ned, I himlar, ovanefter. Den sista söndagen före jul vänds blicken helt mot födelsen.
- Status idag
- Aldrig allmän helgdag, men firas alltid på söndag.
- Vad firas
- Aposteln Tomas, han som ville se märkena efter spikarna innan han trodde.
- Varför
- Låg vid vintersolståndet i den gregorianska kalendern och var julförberedelsernas sista dag: Tomas med sitt lus, nu skulle brygden och slakten vara klar. Efter Tomas fick inget arbete påbörjas före jul.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772.
- Vad firas
- Vigilian, vakan före juldagen. I Norden har tyngdpunkten i firandet flyttat hit från själva juldagen.
- Varför
- Kyrkodygnet började vid solnedgången, så julen inleds redan på aftonen. Den nordiska julaftonstraditionen bygger vidare på det.
- Status idag
- Formellt inte allmän helgdag i Sverige, men i praktiken likställd med söndag i avtal och lagstiftning.
- Vad firas
- Kristi födelse.
- Varför
- Datumet är inte historiskt utan valt: 25 december låg vid vintersolståndet i den julianska kalendern och knöts till Kristus som världens ljus. Firandet är belagt i Rom från 300-talet.
- Status idag
- Allmän helgdag.
- Vad firas
- Den helige Stefanos dag — kyrkans förste martyr, stenad för sin bekännelse.
- Varför
- Att den förste martyren firas dagen efter födelsen är avsiktligt: julens ljus och dess pris ställs intill varandra. I Sverige lever dagen kvar som Staffansritt och staffansvisor, där martyren blandats ihop med en stalledräng.
- Status idag
- Allmän helgdag.
- Vad firas
- Johannes evangelistens dag — den lärjunge som stod kvar vid korset.
- Varför
- Julens tredje dag tillhörde traditionellt Johannes, och de tre dagarna bildade tillsammans julhelgen.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772.
- Vad firas
- Minnet av barnen i Betlehem som dödades på Herodes befallning.
- Varför
- Menlös betyder utan men, utan skuld — de oskyldiga. Dagen hette länge så i almanackan och kallas numera Värnlösa barns dag.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772; kvar som bemärkelsedag.
- Vad firas
- Sylvesterdagen, uppkallad efter påven Silvester I.
- Varför
- Namnet Sylvester lever kvar för nyårsafton i stora delar av Europa, medan det i Sverige helt trängts undan av årsskiftet.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Inte allmän helgdag; i praktiken halv arbetsdag.
januari 2027
- Vad firas
- Jesu omskärelse och namngivning — den åttonde dagen efter födelsen.
- Varför
- Dagen hette tidigare Jesu omskärelses dag och bytte namn i almanackan under 1900-talet. Åtta dagar efter födelsen fick barnet sitt namn enligt judisk sed, och det är det kyrkliga innehållet i dagen.
- Status idag
- Allmän helgdag, numera under sitt sekulära namn.
- Vad firas
- Flykten till Egypten och barnet som växer upp.
- Varför
- En söndag som bara finns vissa år, i den smala luckan mellan nyårsdagen och trettondedagen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken de år den infaller.
- Vad firas
- De vise männens besök — uppenbarelsen för hedningarna.
- Varför
- Epifania är äldre än juldagen som fest och firade ursprungligen Kristi uppenbarelse i vidare mening: födelsen, dopet i Jordan och bröllopet i Kana. I öst är det fortfarande dopet som står i centrum.
- Status idag
- Allmän helgdag.
- Vad firas
- Uppenbarelsetiden. Jesu dop, bröllopet i Kana och de första tecknen på vem han är.
- Varför
- Söndagarna mellan trettondedagen och förfastan. Hur många de blir beror helt på påskens datum: vid en tidig påsk ryms bara en enda.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Knut den heliges dag, tjugonde dagen efter jul och julens sista dag.
- Varför
- Efter Knut dansas julen ut och granen kastas. Dagen bär namn efter den danske hertigen Knut Lavard. I Sverige är julen tjugo dagar lång just på grund av den här dagen.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen; lever kvar som julens slutdag.
- Vad firas
- Uppenbarelsetiden. Jesu dop, bröllopet i Kana och de första tecknen på vem han är.
- Varför
- Söndagarna mellan trettondedagen och förfastan. Hur många de blir beror helt på påskens datum: vid en tidig påsk ryms bara en enda.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Nionde söndagen före påsk. Liknelsen om arbetarna i vingården — nåden är oförtjänt.
- Varför
- Namnet betyder den sjuttionde och räknar grovt sjuttio dagar till påsk. Här börjar förfastan, en upptakt där kyrkan lägger bort halleluja och gör sig redo för fastan.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken; svenskt namn är Söndagen före fastlagssöndagen.
- Vad firas
- Åttonde söndagen före påsk. Liknelsen om såningsmannen — Guds ord är säden som sås.
- Varför
- Den sextionde dagen räknat mot påsk. Förfastans andra söndag, med ordet och dess växtkraft som tema. Namnet är rent räknemässigt och säger ingenting om innehållet.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken; svenskt namn är Sexagesima eller Reformationsdagen.
februari 2027
- Vad firas
- Marie kyrkogångsdag — fyrtio dagar efter födelsen bärs barnet fram i templet.
- Varför
- Kyndel betyder ljus. Dagen är ljusmässan, då årets kyrkljus välsignades, och den avslutar julkretsen fyrtio dagar efter juldagen. Enligt gammal bondepraxis skulle hälften av vinterfodret finnas kvar denna dag.
- Avskaffad
- Flyttades till närmaste söndag genom kungliga förordningen den 4 november 1772 och upphörde därmed som egen helgdag på veckodagen.
- Status idag
- Flyttad till söndag 1772; firas som Kyndelsmässodagen på söndagen.
- Vad firas
- Sista söndagen före fastan. Jesus talar om sitt lidande, och en blind man får sin syn.
- Varför
- Fastlagen är dagarna närmast före fastan, då man åt upp det feta som ändå inte fick förtäras. Quinquagesima betyder den femtionde dagen före påsk.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Fastlagens sista dag före askonsdagen. Den feta tisdagen.
- Varför
- Sista chansen att äta fett och ägg innan fastan. Semlan är hela poängen med dagen: vetebrödet med grädde är fastlagsmat, inte fastemat. På kontinenten är samma dag karnevalens final.
- Status idag
- Aldrig helgdag; matdagen har överlevt fastan själv.
- Vad firas
- Fastans första dag. Aska tecknas på pannan med orden om att av stoft är du kommen.
- Varför
- Fyrtio fastedagar fram till påsk, söndagarna oräknade — därav 46 dagar. Askan kommer traditionellt av palmkvistarna från föregående års palmsöndag, brända till stoft.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Ingen helgdag i Sverige, men fastan har fått förnyat kyrkligt bruk.
- Vad firas
- Jesu frestelse i öknen under fyrtio dagar.
- Varför
- Fastans fyrtio dagar speglar just den ökenvistelsen. Invocavit me — han åkallar mig — är psalmordet som gett söndagen namn.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Den kananeiska kvinnan som inte ger sig — den uthålliga bönen.
- Varför
- Reminiscere miserationum tuarum — tänk på din barmhärtighet. Söndagen kallas också Den kämpande tron.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Aposteln Petrus ämbete — biskopsstolen som symbol för kyrkans enhet.
- Varför
- I den svenska allmogekalendern blev dagen en väderdag: Petrus värmer sten, och man såg efter tecken på att vintern släppte.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen — undantogs uttryckligen bland apostladagarna 1571.
- Vad firas
- Aposteln Mattias dag — han som valdes in i lärjungakretsen i Judas ställe.
- Varför
- En viktig märkesdag i bondeåret: Mattias kastar sten i is, det vill säga vårtecknen börjar. Dagen var också en vanlig flyttdag och skiftesdag för tjänstefolk.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772.
- Vad firas
- Kampen mot ondskan. Den starkare som besegrar den starke.
- Varför
- Oculi mei semper ad Dominum — mina ögon ser alltid till Herren.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
mars 2027
- Vad firas
- Bespisningsundret — livets bröd mitt i fastan.
- Varför
- Fastans halvtidspaus. Laetare — gläd dig — ger en dags lättnad i en tung tid, precis som Gaudete i advent, och med samma rosa liturgiska färg.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Påven Gregorius den store, kyrkolärare och gregoriansk sångs namngivare.
- Varför
- Gregoriusdagen var skolbarnens dag i Sverige och Tyskland, då man gick i tåg och sjöng för att samla in gåvor till skolan. Ett bruk som levde in på 1800-talet.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen.
- Vad firas
- Passionssöndagen. Försoningen träder fram och lidandet tar över.
- Varför
- Judica me Deus — skaffa mig rätt, o Gud. Från denna dag täcktes kors och bilder i kyrkan med tyg fram till påsk, och passionstiden inleddes.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Intåget i Jerusalem, hyllat med palmkvistar.
- Varför
- Stilla veckans första dag. Palmerna hälsade en kung; fem dagar senare ropade samma stad korsfäst honom. I Norden ersattes palmerna av videkvistar.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Onsdagen i stilla veckan, dagen då Judas förrådde Jesus för trettio silverpenningar.
- Varför
- Namnet kommer av dymbel, kläppen i kyrkklockan. Från denna dag byttes metallkläppen mot en av trä så att klockorna lät dovt och sorgset genom stilla veckan.
- Status idag
- Aldrig helgdag; namnet lever kvar i almanackan.
- Vad firas
- Ängeln Gabriel förkunnar för Maria att hon ska föda Guds son.
- Varför
- Exakt nio månader före juldagen — hela datumet är räknat därifrån. Kallas i folkmun Vårfrudagen, vilket i talspråk drogs ihop till Våffeldagen. Det är hela förklaringen till varför man äter våfflor den 25 mars.
- Avskaffad
- Flyttades till närmaste söndag genom lag 1952:48, som trädde i kraft 1953. Syftet var att ge sammanhängande ledighet vid en tid då lördagar ännu var arbetsdagar.
- Status idag
- Flyttad till närmaste söndag 1953; firas som Jungfru Marie bebådelsedag.
- Vad firas
- Den sista måltiden, då nattvarden instiftades, och fottvagningen.
- Varför
- Skär betyder ren — av fottvagningen, då Jesus tvättade lärjungarnas fötter. På latin heter dagen Herrens måltid.
- Avskaffad
- Var allmän helgdag i Sverige fram till 1772 års helgdagsreform, då den blev vardag.
- Status idag
- Kyrklig helgdag men inte allmän helgdag; kvällens mässa firas alltjämt.
- Vad firas
- Korsfästelsen och Jesu död.
- Varför
- Lång av den långa gudstjänsten och den tunga dagen. Kyrkoårets mörkaste dag: inget nattvardsfirande, avklädda altaren, tystnad. I Sverige var dagen länge omgärdad av stränga förbud mot nöjen.
- Status idag
- Allmän helgdag.
- Vad firas
- Den tysta lördagen mellan död och uppståndelse.
- Varför
- Enligt trosbekännelsen är detta dagen då Kristus nedsteg till dödsriket. På kvällen firas påsknattens vaka, kyrkoårets äldsta och mest genomarbetade gudstjänst, där ljuset tänds i mörkret.
- Status idag
- Inte allmän helgdag, men påsknattsmässan har återupptagits brett.
- Vad firas
- Uppståndelsen. Kyrkoårets största dag.
- Varför
- Allt annat i kalendern räknas härifrån. Datumet bestäms av första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, en regel som fastställdes vid kyrkomötet i Nicaea 325 och som gör påsken rörlig mellan 22 mars och 25 april.
- Status idag
- Allmän helgdag.
- Vad firas
- Emmausvandringen — de två lärjungarna som känner igen Jesus när han bryter brödet.
- Varför
- Påsken var för stor för en dag. Ursprungligen firades hela påskveckan som en enda fest, och annandagen är det som återstår av den.
- Status idag
- Allmän helgdag.
- Vad firas
- Påskveckans tredje helgdag.
- Varför
- Rest av den ursprungliga påskoktaven, då hela veckan efter påskdagen var helig.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772.
april 2027
- Vad firas
- Tomas som tvivlar och sedan bekänner.
- Varför
- Quasi modo geniti infantes — såsom nyfödda barn, riktat till dem som döptes i påsknatten och nu bar sina vita dopdräkter en vecka. Därav det gamla namnet Vita söndagen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Den gode herden som ger sitt liv för fåren.
- Varför
- Misericordia Domini plena est terra — jorden är full av Herrens nåd.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Martyren Tiburtius dag.
- Varför
- I den gamla svenska kalendern började sommaren denna dag — året delades i två halvor, sommar från Tiburtius och vinter från Simonsmässan i oktober. Björnen ansågs gå ur idet och gökarna komma.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Ingen helgdag i modern tid; kvar som märkesdag i bondepraktikan.
- Vad firas
- Den nya skapelsen — sorgen som vänds i glädje.
- Varför
- Jubilate Deo omnis terra — höj jubel till Gud, alla länder.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Sankt Göran och draken — riddarhelgonet som räddar jungfrun.
- Varför
- Bernt Notkes skulptur i Storkyrkan gjorde Sankt Göran till en av Stockholms mest kända bilder, rest till minne av segern vid Brunkeberg 1471. Dagen var boskapens utsläppsdag på många håll.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen.
- Vad firas
- Vandringen med Kristus och Hjälparen som ska komma.
- Varför
- Cantate Domino canticum novum — sjung till Herren en ny sång. Söndagen har blivit kyrkomusikens egen dag.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Evangelisten Markus dag.
- Varför
- Dagen bar de stora litaniedagarnas processioner, då man bad om skydd för grödan. I Sverige en såningsdag: Markus sår, hette det.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen.
- Vad firas
- Aftonen före Valborgs dag, firad med eldar.
- Varför
- Eldarna är äldre än helgonet och hörde till vårens och boskapens skydd mot rovdjur och trolldom. Kyrkan lade abbedissan Walburgas dag ovanpå ett firande som redan fanns.
- Status idag
- Aldrig allmän helgdag; ett av Sveriges livskraftigaste folkfiranden.
maj 2027
- Vad firas
- Den heliga Walburga, engelsk abbedissa verksam i Tyskland på 700-talet.
- Varför
- Dagen var i bondesamhället en av årets viktigaste brytpunkter: fardag, då tjänstefolk bytte plats, och gräns för många avtal. Att första maj senare blev arbetarrörelsens dag är en helt annan historia som lagts ovanpå.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad som helgdag 1772; åter allmän helgdag från 1939, men då som första maj.
- Vad firas
- Bönen. Bed, så skall ni få.
- Varför
- Rogate betyder bed. Dagarna efter söndagen kallades gångdagarna, då man gick i procession genom åkrarna och bad om god skörd — ett bruk som levde kvar långt in i den lutherska tiden.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Minnet av att det sanna korset återfanns i Jerusalem av kejsarinnan Helena.
- Varför
- En av årets två korsmässor. Dagen var vårbrukets märkesdag — nu skulle vårsådden vara igång och boskapen ute.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen.
- Vad firas
- Kristus upptas till himlen fyrtio dagar efter uppståndelsen.
- Varför
- Fyrtio dagar efter påsk enligt Apostlagärningarna, vilket alltid gör dagen till en torsdag. I folkmun kallad Kristi flygare. Gökotta på morgonen hör till dagen.
- Status idag
- Allmän helgdag — den enda kvarvarande vardagshelgen i maj.
- Vad firas
- Väntan på Hjälparen mellan himmelsfärd och pingst.
- Varför
- Exaudi Domine vocem meam — hör, Herre, min röst. Söndagen ligger i ett mellanrum: Kristus har lämnat, Anden har ännu inte kommit.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Den heliga Andens utgjutande och kyrkans födelse.
- Varför
- Pentecoste betyder femtionde — femtio dagar efter påsk. Dagen sammanföll med den judiska veckohögtiden, då Jerusalem var fullt av tillresta, vilket är själva poängen med berättelsen om tungomålen.
- Status idag
- Allmän helgdag (infaller alltid på söndag).
- Vad firas
- Pingsthelgens andra dag.
- Varför
- Liksom annandagarna i jul och påsk en rest av en hel helig vecka.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag från och med 2005, då den byttes mot nationaldagen den 6 juni.
- Status idag
- Avskaffad 2005 — den senaste svenska helgdagsförändringen.
- Vad firas
- Erik den helige, Sveriges skyddshelgon, enligt traditionen dödad i Uppsala 1160.
- Varför
- Den svenska nationalhelgondagen. Erikskulten hade sitt centrum i Uppsala, och relikskrinet bars i procession genom staden denna dag. Erik finns i Stockholms stadsvapen.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Föll bort som helgdag vid reformationen; skrinet bärs numera i procession vid enstaka tillfällen.
- Vad firas
- Pingsthelgens tredje dag.
- Varför
- Rest av pingstoktaven, parallell till tredjedag jul och tredjedag påsk.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772.
- Vad firas
- Treenigheten — Fadern, Sonen och Anden.
- Varför
- Efter att kyrkoåret gått igenom hela frälsningshistorien sammanfattas den här i läran om Gud själv. Från denna dag räknas resten av kyrkoåret, ända till domssöndagen. I Sverige är dagen också missionsdagen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken; räknepunkt för höstens söndagar.
- Vad firas
- Nattvardens sakrament, firat med processioner där hostian bars genom staden.
- Varför
- En av medeltidens mest praktfulla fester, firad på torsdagen efter Heliga trefaldighets dag — sextio dagar efter påsk. Torsdagen är ett eko av skärtorsdagen, men utan passionens tyngd.
- Avskaffad
- Föll bort vid reformationen. Processionerna med hostian stred mot den lutherska nattvardssynen och upphörde i Sverige under 1500-talet.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen; firas alltjämt i katolska länder.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
juni 2027
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Johannes Döparens födelse — den siste profeten före Kristus.
- Varför
- Sex månader före juldagen, eftersom Lukas säger att Elisabet var i sjätte månaden vid bebådelsen. Att dagen hamnar vid sommarsolståndet är en teologisk poäng i sig: han skall växa till, jag skall bli mindre.
- Avskaffad
- Midsommardagen förlades till närmaste lördag genom lag 1952:48, i kraft 1953. Den fasta dagen den 24 juni upphörde därmed som helgdag.
- Status idag
- Ersatt av den rörliga midsommardagen 1953.
- Vad firas
- Aftonen före midsommardagen, med majstång, blomsterkransar och sju sorters blommor under kudden.
- Varför
- Johannesaftonens eldar och örter är delvis förkristna. Att firandet ligger på aftonen följer samma kyrkodygn som julafton. Fredagsdatumet är fastställt 1953.
- Status idag
- Formellt inte allmän helgdag, men i praktiken likställd med söndag.
- Vad firas
- Johannes Döparens dag i sin rörliga svenska form.
- Varför
- Fram till 1953 firades dagen fast den 24 juni. Reformen flyttade den till lördagen i fönstret 20–26 juni, vilket är anledningen till att svensk midsommar aldrig infaller på en vardag.
- Status idag
- Allmän helgdag sedan 1953, alltid lördag.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Apostlarna Petrus och Paulus, båda martyrer i Rom.
- Varför
- En av bondeårets stora märkesdagar och slåtterns startpunkt i stora delar av landet. Persmässoslåtter var ett begrepp: nu skulle lien igång.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772.
juli 2027
- Vad firas
- Marias besök hos sin släkting Elisabet, då Marias lovsång Magnificat sjungs.
- Varför
- Dagen ligger strax efter Johannes Döparens födelse eftersom mötet gäller just de två väntande mödrarna. Kallades även Vårfrudagen om sommaren.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772; kvar i evangelieboken på söndag.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Den heliga Margareta av Antiokia, barnaföderskornas skyddshelgon.
- Varför
- I Sverige en regndag i märkesdagsläran: regnar det på Margareta blir det vått i sju veckor. Höbärgningen hängde på vädret just nu.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen.
- Vad firas
- Maria Magdalena, den första som mötte den uppståndne.
- Varför
- Kallad apostlarnas apostel eftersom hon sändes att berätta för lärjungarna. Bilden av henne som synderska bygger på en sammanblandning av flera kvinnor i evangelierna som fick fäste på 500-talet.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen; kvar i evangelieboken på söndag.
- Vad firas
- Aposteln Jakob den äldre, vars grav i Santiago de Compostela blev medeltidens största pilgrimsmål.
- Varför
- Musselskalet är hans tecken och pilgrimsmärke. I Sverige en skördemärkesdag: Jakob öppnar rian, nu började man tröska.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Olav den helige, norsk kung som stupade vid Stiklestad 1030.
- Varför
- Nordens mest spridda helgon, med kyrkor och källor uppkallade efter sig i hela Skandinavien. Olsmässan var en stor marknadsdag och en gräns i höbärgningen. Nidarosdomen restes över hans grav.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Föll bort vid reformationen; firas alltjämt i Norge som Olsok.
augusti 2027
- Vad firas
- Petrus befrielse ur fängelset, då ängeln lossar hans bojor.
- Varför
- Kallas på engelska Lammas, av loaf-mass — dagen då bröd bakat av årets första säd bars till kyrkan. Skördeårets första tacksägelse.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Diakonen Laurentius, martyr i Rom 258, enligt legenden halstrad över eld.
- Varför
- Halstret är hans tecken. Larsmässan var skördens stora märkesdag — Lars slår upp rovan — och en av årets viktigaste marknadsdagar. Perseiderna i augusti kallades Larstårar.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen; namnet lever kvar i ortnamn och marknader.
- Vad firas
- Marias upptagande till himlen.
- Varför
- Medeltidens största Mariafest och kallad Vårfrudagen om hösten. Örter plockade denna dag ansågs ha särskild läkekraft, ett bruk som kyrkan tog upp i örtvigningen.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen; alltjämt stor helgdag i katolska länder.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Aposteln Bartolomeus, enligt legenden flådd levande.
- Varför
- Avbildas med sin egen hud över armen — Michelangelo satte in honom så i Yttersta domen. I Sverige en höstmärkesdag då man ansåg att sommaren var slut.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
september 2027
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Jungfru Marias födelse.
- Varför
- Nio månader efter Marias obefläckade avlelse den 8 december. Ännu en Vårfrudag i den täta raden av Mariafester som medeltiden byggde upp.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Korsets upphöjelse, till minne av att korset återfördes till Jerusalem.
- Varför
- Årets andra korsmässa och skördens gräns: nu skulle säden vara inne och boskapen tas hem från skogen. Korsmässorna delade betesåret i två.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Evangelisten Matteus, tullindrivaren som kallades från sitt bord.
- Varför
- Låg vid höstdagjämningen och blev därför en tröskningens och räkenskapernas dag — passande för en före detta tullman.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Den helige Mikael, ärkeängeln som besegrar draken och väger själarna på domens dag.
- Varför
- Bondeårets stora avslutning: skörden var bärgad, tjänstefolk fick lön och flyttade, arrenden och skatter förföll, och höstmarknaderna hölls. Mickelsmässan var i praktiken det gamla årets bokslut, och därför är den ännu en självklar tidsgräns i äldre avtal och räkenskaper.
- Avskaffad
- Flyttades till närmaste söndag genom kungliga förordningen den 4 november 1772 och upphörde därmed som egen helgdag på veckodagen.
- Status idag
- Flyttad till söndag 1772; firas som Den helige Mikaels dag på söndagen.
oktober 2027
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Franciskus av Assisi, tiggarmunken som predikade för fåglarna.
- Varför
- Djurens dag har lagts på hans datum just på grund av legenderna om djuren. Franciskus grundade franciskanorden, som i Sverige kallades gråbröder.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Aldrig allmän helgdag i Sverige efter reformationen.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Evangelisten Lukas, enligt traditionen läkare och målare.
- Varför
- Läkarnas och konstnärernas skyddshelgon. I Sverige en slaktmärkesdag inför vintern.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Apostlarna Simon och Judas Taddeus.
- Varför
- Vinterns första dag i den gamla svenska kalendern, motsvarigheten till Tiburtius på våren. Nu skulle boskapen vara inne och vinterfodret räknat. Simonsmässan var också en vanlig fardag.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772; kvar som vinterns gräns i bondepraktikan.
- Vad firas
- En av kyrkoårets vanliga söndagar, den långa raden mellan trefaldighet och advent då kyrkan går igenom Jesu undervisning.
- Varför
- Halva kyrkoåret räknas från Heliga trefaldighets dag. Antalet söndagar varierar mellan 22 och 27 beroende på hur tidigt påsken infaller — det är kalenderns sätt att ta upp slacket mellan den rörliga påsken och den fasta julen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
november 2027
- Vad firas
- Alla helgon, kända som okända — de som inte fått en egen dag i kalendern.
- Varför
- En uppsamlingsfest: när helgonen blev fler än årets dagar behövdes en gemensam dag. Aftonen före, All Hallows Eve, är ursprunget till halloween.
- Avskaffad
- Flyttades till närmaste söndag genom kungliga förordningen den 4 november 1772 och upphörde därmed som egen helgdag på veckodagen.
- Status idag
- Flyttad till söndag 1772. Alla helgons dag på lördagen tillkom först 1953.
- Vad firas
- Minnet av alla döda, inte bara helgonen.
- Varför
- Instiftad i Cluny på 1000-talet som en dag att be för själarna i skärselden. Den lutherska kyrkan avvisade skärselden men behöll minnesdagen, och det är härifrån seden med ljus på gravarna kommer.
- Avskaffad
- Förlorade sin ställning vid reformationen eftersom förbönen för de döda avvisades. Minnesdagen togs senare upp igen i Svenska kyrkan och firas söndagen efter Alla helgons dag.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken som Söndagen efter alla helgons dag.
- Vad firas
- Minnet av alla helgon och av de döda. Ljus tänds på gravarna.
- Varför
- Den rörliga lördagsversionen av Allhelgonadagen, skapad 1953 när fasta vardagshelger avskaffades. Dagen har sedan dess vuxit sig starkare än den fasta dagen någonsin var i Sverige.
- Status idag
- Allmän helgdag sedan 1953, alltid lördag.
- Vad firas
- De dödas åminnelse. Namnen på dem som dött under året läses upp.
- Varför
- Den lutherska efterföljaren till Alla själars dag. Skärselden avvisades vid reformationen, men behovet av en dag för de döda fanns kvar och togs upp igen på söndagen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Martin av Tours, soldaten som delade sin mantel med en tiggare och sedan blev biskop.
- Varför
- Dagen inledde den fyrtio dagar långa julfastan, och därför slaktades och åts det ordentligt kvällen innan. Det är hela bakgrunden till den skånska mårtensgåsen: gåsen är fastlagsmat före en fasta som ingen längre håller. Legenden säger att Martin gömde sig bland gässen för att slippa bli biskop, och att de skvallrade.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen; mårtensafton firas alltjämt i Skåne.
- Vad firas
- Vaksamhet inför det som kommer. Liknelsen om de tio brudtärnorna.
- Varför
- Näst sista söndagen i kyrkoåret, med samma blick mot slutet som domssöndagen men med tonvikt på beredskapen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Kyrkoårets sista söndag. Kristi återkomst och den yttersta domen.
- Varför
- Året slutar där det började i advent: med väntan på den som ska komma. Kallas också Söndagen före domssöndagen på tyskt vis Ewigkeitssonntag, de dödas söndag.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken som kyrkoårets sista dag.
- Vad firas
- Påven Clemens I, enligt legenden dränkt med ett ankare om halsen.
- Varför
- Sjöfararnas helgon, med ankaret som tecken. I Sverige en vintermärkesdag: Klemens kastar is på sjön.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen.
- Vad firas
- Katarina av Alexandria, som enligt legenden skulle avrättas på ett taggförsett hjul som brast.
- Varför
- Hjulet är hennes tecken och har gett namn åt fyrverkeripjäsen catherine wheel. Hon var ett av medeltidens mest populära helgon och lärdomens skyddshelgon.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen.
- Vad firas
- Kyrkoårets första dag. Texten är Jesu intåg i Jerusalem — kungen som kommer ödmjuk, ridande på en åsna.
- Varför
- Adventstiden är en förberedelsetid inför julen, ursprungligen en fasta i likhet med fastan före påsk. Latinets adventus betyder ankomst.
- Status idag
- Aldrig allmän helgdag, men firas alltid på söndag.
- Vad firas
- Aposteln Andreas, Petrus bror och den förste kallade lärjungen.
- Varför
- Korsfäst på ett snedställt kors, som blivit Skottlands flagga. Dagen markerar kyrkoårets slut i praktiken, eftersom första advent alltid infaller närmast här.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772.
december 2027
- Vad firas
- Den heliga Barbara, instängd i ett torn av sin far.
- Varför
- Gruvarbetarnas och artilleristernas skyddshelgon, åkallad mot plötslig död. Barbrogrenar sattes i vatten denna dag för att blomma till jul.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen.
- Vad firas
- Guds rike är nära. Texten handlar om tidens tecken och Kristi återkomst.
- Varför
- Adventstiden ser åt två håll samtidigt: mot julen och mot den yttersta dagen. Andra advent bär den senare blicken.
- Status idag
- Aldrig allmän helgdag, men firas alltid på söndag.
- Vad firas
- Nikolaus av Myra, biskopen som i hemlighet gav gåvor till fattiga.
- Varför
- Ursprunget till jultomten hela vägen via nederländskans Sinterklaas till Santa Claus. I stora delar av Europa är det fortfarande den 6 december barnen får sina gåvor, inte på julafton.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen; lever vidare i tomtefiguren.
- Vad firas
- Johannes Döparen, rösten som ropar i öknen och bereder väg.
- Varför
- Namnet Gaudete — gläd er — kommer av ingångsantifonen. Mitt i en fastetid var detta glädjens söndag, och den rosa liturgiska färgen hör hit.
- Status idag
- Aldrig allmän helgdag, men firas alltid på söndag.
- Vad firas
- Lucia av Syrakusa, martyr som enligt legenden fick sina ögon utstuckna.
- Varför
- Namnet betyder ljus, och i den julianska kalendern låg dagen på vintersolståndet — årets längsta natt. Därav Lucianatten som en farlig natt då man vakade och åt. Den svenska lussebruden med krona av ljus är belagd först på 1700-talet och blev allmän först på 1900-talet.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen; ändå ett av Sveriges starkaste firanden.
- Vad firas
- Marie väntan. Bebådelsen och Marias lovsång står i centrum.
- Varför
- Rorate caeli desuper — drop ned, I himlar, ovanefter. Den sista söndagen före jul vänds blicken helt mot födelsen.
- Status idag
- Aldrig allmän helgdag, men firas alltid på söndag.
- Vad firas
- Aposteln Tomas, han som ville se märkena efter spikarna innan han trodde.
- Varför
- Låg vid vintersolståndet i den gregorianska kalendern och var julförberedelsernas sista dag: Tomas med sitt lus, nu skulle brygden och slakten vara klar. Efter Tomas fick inget arbete påbörjas före jul.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772.
- Vad firas
- Vigilian, vakan före juldagen. I Norden har tyngdpunkten i firandet flyttat hit från själva juldagen.
- Varför
- Kyrkodygnet började vid solnedgången, så julen inleds redan på aftonen. Den nordiska julaftonstraditionen bygger vidare på det.
- Status idag
- Formellt inte allmän helgdag i Sverige, men i praktiken likställd med söndag i avtal och lagstiftning.
- Vad firas
- Kristi födelse.
- Varför
- Datumet är inte historiskt utan valt: 25 december låg vid vintersolståndet i den julianska kalendern och knöts till Kristus som världens ljus. Firandet är belagt i Rom från 300-talet.
- Status idag
- Allmän helgdag.
- Vad firas
- Den helige Stefanos dag — kyrkans förste martyr, stenad för sin bekännelse.
- Varför
- Att den förste martyren firas dagen efter födelsen är avsiktligt: julens ljus och dess pris ställs intill varandra. I Sverige lever dagen kvar som Staffansritt och staffansvisor, där martyren blandats ihop med en stalledräng.
- Status idag
- Allmän helgdag.
- Vad firas
- Johannes evangelistens dag — den lärjunge som stod kvar vid korset.
- Varför
- Julens tredje dag tillhörde traditionellt Johannes, och de tre dagarna bildade tillsammans julhelgen.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772.
- Vad firas
- Minnet av barnen i Betlehem som dödades på Herodes befallning.
- Varför
- Menlös betyder utan men, utan skuld — de oskyldiga. Dagen hette länge så i almanackan och kallas numera Värnlösa barns dag.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772; kvar som bemärkelsedag.
- Vad firas
- Sylvesterdagen, uppkallad efter påven Silvester I.
- Varför
- Namnet Sylvester lever kvar för nyårsafton i stora delar av Europa, medan det i Sverige helt trängts undan av årsskiftet.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Inte allmän helgdag; i praktiken halv arbetsdag.
januari 2028
- Vad firas
- Jesu omskärelse och namngivning — den åttonde dagen efter födelsen.
- Varför
- Dagen hette tidigare Jesu omskärelses dag och bytte namn i almanackan under 1900-talet. Åtta dagar efter födelsen fick barnet sitt namn enligt judisk sed, och det är det kyrkliga innehållet i dagen.
- Status idag
- Allmän helgdag, numera under sitt sekulära namn.
- Vad firas
- Flykten till Egypten och barnet som växer upp.
- Varför
- En söndag som bara finns vissa år, i den smala luckan mellan nyårsdagen och trettondedagen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken de år den infaller.
- Vad firas
- De vise männens besök — uppenbarelsen för hedningarna.
- Varför
- Epifania är äldre än juldagen som fest och firade ursprungligen Kristi uppenbarelse i vidare mening: födelsen, dopet i Jordan och bröllopet i Kana. I öst är det fortfarande dopet som står i centrum.
- Status idag
- Allmän helgdag.
- Vad firas
- Uppenbarelsetiden. Jesu dop, bröllopet i Kana och de första tecknen på vem han är.
- Varför
- Söndagarna mellan trettondedagen och förfastan. Hur många de blir beror helt på påskens datum: vid en tidig påsk ryms bara en enda.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Knut den heliges dag, tjugonde dagen efter jul och julens sista dag.
- Varför
- Efter Knut dansas julen ut och granen kastas. Dagen bär namn efter den danske hertigen Knut Lavard. I Sverige är julen tjugo dagar lång just på grund av den här dagen.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen; lever kvar som julens slutdag.
- Vad firas
- Uppenbarelsetiden. Jesu dop, bröllopet i Kana och de första tecknen på vem han är.
- Varför
- Söndagarna mellan trettondedagen och förfastan. Hur många de blir beror helt på påskens datum: vid en tidig påsk ryms bara en enda.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Uppenbarelsetiden. Jesu dop, bröllopet i Kana och de första tecknen på vem han är.
- Varför
- Söndagarna mellan trettondedagen och förfastan. Hur många de blir beror helt på påskens datum: vid en tidig påsk ryms bara en enda.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Uppenbarelsetiden. Jesu dop, bröllopet i Kana och de första tecknen på vem han är.
- Varför
- Söndagarna mellan trettondedagen och förfastan. Hur många de blir beror helt på påskens datum: vid en tidig påsk ryms bara en enda.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
februari 2028
- Vad firas
- Marie kyrkogångsdag — fyrtio dagar efter födelsen bärs barnet fram i templet.
- Varför
- Kyndel betyder ljus. Dagen är ljusmässan, då årets kyrkljus välsignades, och den avslutar julkretsen fyrtio dagar efter juldagen. Enligt gammal bondepraxis skulle hälften av vinterfodret finnas kvar denna dag.
- Avskaffad
- Flyttades till närmaste söndag genom kungliga förordningen den 4 november 1772 och upphörde därmed som egen helgdag på veckodagen.
- Status idag
- Flyttad till söndag 1772; firas som Kyndelsmässodagen på söndagen.
- Vad firas
- Uppenbarelsetiden. Jesu dop, bröllopet i Kana och de första tecknen på vem han är.
- Varför
- Söndagarna mellan trettondedagen och förfastan. Hur många de blir beror helt på påskens datum: vid en tidig påsk ryms bara en enda.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Nionde söndagen före påsk. Liknelsen om arbetarna i vingården — nåden är oförtjänt.
- Varför
- Namnet betyder den sjuttionde och räknar grovt sjuttio dagar till påsk. Här börjar förfastan, en upptakt där kyrkan lägger bort halleluja och gör sig redo för fastan.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken; svenskt namn är Söndagen före fastlagssöndagen.
- Vad firas
- Åttonde söndagen före påsk. Liknelsen om såningsmannen — Guds ord är säden som sås.
- Varför
- Den sextionde dagen räknat mot påsk. Förfastans andra söndag, med ordet och dess växtkraft som tema. Namnet är rent räknemässigt och säger ingenting om innehållet.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken; svenskt namn är Sexagesima eller Reformationsdagen.
- Vad firas
- Aposteln Petrus ämbete — biskopsstolen som symbol för kyrkans enhet.
- Varför
- I den svenska allmogekalendern blev dagen en väderdag: Petrus värmer sten, och man såg efter tecken på att vintern släppte.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen — undantogs uttryckligen bland apostladagarna 1571.
- Vad firas
- Aposteln Mattias dag — han som valdes in i lärjungakretsen i Judas ställe.
- Varför
- En viktig märkesdag i bondeåret: Mattias kastar sten i is, det vill säga vårtecknen börjar. Dagen var också en vanlig flyttdag och skiftesdag för tjänstefolk.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772.
- Vad firas
- Sista söndagen före fastan. Jesus talar om sitt lidande, och en blind man får sin syn.
- Varför
- Fastlagen är dagarna närmast före fastan, då man åt upp det feta som ändå inte fick förtäras. Quinquagesima betyder den femtionde dagen före påsk.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Fastlagens sista dag före askonsdagen. Den feta tisdagen.
- Varför
- Sista chansen att äta fett och ägg innan fastan. Semlan är hela poängen med dagen: vetebrödet med grädde är fastlagsmat, inte fastemat. På kontinenten är samma dag karnevalens final.
- Status idag
- Aldrig helgdag; matdagen har överlevt fastan själv.
mars 2028
- Vad firas
- Fastans första dag. Aska tecknas på pannan med orden om att av stoft är du kommen.
- Varför
- Fyrtio fastedagar fram till påsk, söndagarna oräknade — därav 46 dagar. Askan kommer traditionellt av palmkvistarna från föregående års palmsöndag, brända till stoft.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Ingen helgdag i Sverige, men fastan har fått förnyat kyrkligt bruk.
- Vad firas
- Jesu frestelse i öknen under fyrtio dagar.
- Varför
- Fastans fyrtio dagar speglar just den ökenvistelsen. Invocavit me — han åkallar mig — är psalmordet som gett söndagen namn.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Den kananeiska kvinnan som inte ger sig — den uthålliga bönen.
- Varför
- Reminiscere miserationum tuarum — tänk på din barmhärtighet. Söndagen kallas också Den kämpande tron.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Påven Gregorius den store, kyrkolärare och gregoriansk sångs namngivare.
- Varför
- Gregoriusdagen var skolbarnens dag i Sverige och Tyskland, då man gick i tåg och sjöng för att samla in gåvor till skolan. Ett bruk som levde in på 1800-talet.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen.
- Vad firas
- Kampen mot ondskan. Den starkare som besegrar den starke.
- Varför
- Oculi mei semper ad Dominum — mina ögon ser alltid till Herren.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Ängeln Gabriel förkunnar för Maria att hon ska föda Guds son.
- Varför
- Exakt nio månader före juldagen — hela datumet är räknat därifrån. Kallas i folkmun Vårfrudagen, vilket i talspråk drogs ihop till Våffeldagen. Det är hela förklaringen till varför man äter våfflor den 25 mars.
- Avskaffad
- Flyttades till närmaste söndag genom lag 1952:48, som trädde i kraft 1953. Syftet var att ge sammanhängande ledighet vid en tid då lördagar ännu var arbetsdagar.
- Status idag
- Flyttad till närmaste söndag 1953; firas som Jungfru Marie bebådelsedag.
- Vad firas
- Bespisningsundret — livets bröd mitt i fastan.
- Varför
- Fastans halvtidspaus. Laetare — gläd dig — ger en dags lättnad i en tung tid, precis som Gaudete i advent, och med samma rosa liturgiska färg.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
april 2028
- Vad firas
- Passionssöndagen. Försoningen träder fram och lidandet tar över.
- Varför
- Judica me Deus — skaffa mig rätt, o Gud. Från denna dag täcktes kors och bilder i kyrkan med tyg fram till påsk, och passionstiden inleddes.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Intåget i Jerusalem, hyllat med palmkvistar.
- Varför
- Stilla veckans första dag. Palmerna hälsade en kung; fem dagar senare ropade samma stad korsfäst honom. I Norden ersattes palmerna av videkvistar.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Onsdagen i stilla veckan, dagen då Judas förrådde Jesus för trettio silverpenningar.
- Varför
- Namnet kommer av dymbel, kläppen i kyrkklockan. Från denna dag byttes metallkläppen mot en av trä så att klockorna lät dovt och sorgset genom stilla veckan.
- Status idag
- Aldrig helgdag; namnet lever kvar i almanackan.
- Vad firas
- Den sista måltiden, då nattvarden instiftades, och fottvagningen.
- Varför
- Skär betyder ren — av fottvagningen, då Jesus tvättade lärjungarnas fötter. På latin heter dagen Herrens måltid.
- Avskaffad
- Var allmän helgdag i Sverige fram till 1772 års helgdagsreform, då den blev vardag.
- Status idag
- Kyrklig helgdag men inte allmän helgdag; kvällens mässa firas alltjämt.
- Vad firas
- Korsfästelsen och Jesu död.
- Varför
- Lång av den långa gudstjänsten och den tunga dagen. Kyrkoårets mörkaste dag: inget nattvardsfirande, avklädda altaren, tystnad. I Sverige var dagen länge omgärdad av stränga förbud mot nöjen.
- Status idag
- Allmän helgdag.
- Vad firas
- Martyren Tiburtius dag.
- Varför
- I den gamla svenska kalendern började sommaren denna dag — året delades i två halvor, sommar från Tiburtius och vinter från Simonsmässan i oktober. Björnen ansågs gå ur idet och gökarna komma.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Ingen helgdag i modern tid; kvar som märkesdag i bondepraktikan.
- Vad firas
- Den tysta lördagen mellan död och uppståndelse.
- Varför
- Enligt trosbekännelsen är detta dagen då Kristus nedsteg till dödsriket. På kvällen firas påsknattens vaka, kyrkoårets äldsta och mest genomarbetade gudstjänst, där ljuset tänds i mörkret.
- Status idag
- Inte allmän helgdag, men påsknattsmässan har återupptagits brett.
- Vad firas
- Uppståndelsen. Kyrkoårets största dag.
- Varför
- Allt annat i kalendern räknas härifrån. Datumet bestäms av första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, en regel som fastställdes vid kyrkomötet i Nicaea 325 och som gör påsken rörlig mellan 22 mars och 25 april.
- Status idag
- Allmän helgdag.
- Vad firas
- Emmausvandringen — de två lärjungarna som känner igen Jesus när han bryter brödet.
- Varför
- Påsken var för stor för en dag. Ursprungligen firades hela påskveckan som en enda fest, och annandagen är det som återstår av den.
- Status idag
- Allmän helgdag.
- Vad firas
- Påskveckans tredje helgdag.
- Varför
- Rest av den ursprungliga påskoktaven, då hela veckan efter påskdagen var helig.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad 1772.
- Vad firas
- Tomas som tvivlar och sedan bekänner.
- Varför
- Quasi modo geniti infantes — såsom nyfödda barn, riktat till dem som döptes i påsknatten och nu bar sina vita dopdräkter en vecka. Därav det gamla namnet Vita söndagen.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Sankt Göran och draken — riddarhelgonet som räddar jungfrun.
- Varför
- Bernt Notkes skulptur i Storkyrkan gjorde Sankt Göran till en av Stockholms mest kända bilder, rest till minne av segern vid Brunkeberg 1471. Dagen var boskapens utsläppsdag på många håll.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen.
- Vad firas
- Evangelisten Markus dag.
- Varför
- Dagen bar de stora litaniedagarnas processioner, då man bad om skydd för grödan. I Sverige en såningsdag: Markus sår, hette det.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen.
- Vad firas
- Den gode herden som ger sitt liv för fåren.
- Varför
- Misericordia Domini plena est terra — jorden är full av Herrens nåd.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Aftonen före Valborgs dag, firad med eldar.
- Varför
- Eldarna är äldre än helgonet och hörde till vårens och boskapens skydd mot rovdjur och trolldom. Kyrkan lade abbedissan Walburgas dag ovanpå ett firande som redan fanns.
- Status idag
- Aldrig allmän helgdag; ett av Sveriges livskraftigaste folkfiranden.
maj 2028
- Vad firas
- Den heliga Walburga, engelsk abbedissa verksam i Tyskland på 700-talet.
- Varför
- Dagen var i bondesamhället en av årets viktigaste brytpunkter: fardag, då tjänstefolk bytte plats, och gräns för många avtal. Att första maj senare blev arbetarrörelsens dag är en helt annan historia som lagts ovanpå.
- Avskaffad
- Avskaffades som allmän helgdag genom Gustav III:s helgdagsreform (förordning 4 november 1772, i kraft från 1773). Firandet flyttades i regel till närmaste söndag.
- Status idag
- Avskaffad som helgdag 1772; åter allmän helgdag från 1939, men då som första maj.
- Vad firas
- Minnet av att det sanna korset återfanns i Jerusalem av kejsarinnan Helena.
- Varför
- En av årets två korsmässor. Dagen var vårbrukets märkesdag — nu skulle vårsådden vara igång och boskapen ute.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Avskaffad vid reformationen.
- Vad firas
- Den nya skapelsen — sorgen som vänds i glädje.
- Varför
- Jubilate Deo omnis terra — höj jubel till Gud, alla länder.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Vandringen med Kristus och Hjälparen som ska komma.
- Varför
- Cantate Domino canticum novum — sjung till Herren en ny sång. Söndagen har blivit kyrkomusikens egen dag.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Erik den helige, Sveriges skyddshelgon, enligt traditionen dödad i Uppsala 1160.
- Varför
- Den svenska nationalhelgondagen. Erikskulten hade sitt centrum i Uppsala, och relikskrinet bars i procession genom staden denna dag. Erik finns i Stockholms stadsvapen.
- Avskaffad
- Föll bort som helgdag under reformationen och fanns inte kvar bland de helgdagar som räknades upp i 1571 års kyrkoordning.
- Status idag
- Föll bort som helgdag vid reformationen; skrinet bärs numera i procession vid enstaka tillfällen.
- Vad firas
- Bönen. Bed, så skall ni få.
- Varför
- Rogate betyder bed. Dagarna efter söndagen kallades gångdagarna, då man gick i procession genom åkrarna och bad om god skörd — ett bruk som levde kvar långt in i den lutherska tiden.
- Status idag
- Kvar i evangelieboken.
- Vad firas
- Kristus upptas till himlen fyrtio dagar efter uppståndelsen.
- Varför
- Fyrtio dagar efter påsk enligt Apostlagärningarna, vilket alltid gör dagen till en torsdag. I folkmun kallad Kristi flygare. Gökotta på morgonen hör till dagen.
- Status idag
- Allmän helgdag — den enda kvarvarande vardagshelgen i maj.
Ingen dag matchar sökningen.